och dra mig baklanges milda matilda vad i hela fridens dagar. Tror ni inte att staderskan som.. nej vanta jag har ju inte berattat om varat lilla brak. Kortfattat  var det sa har:
    Jag forvagrades stadning av mitt rum forra veckan, sa da gick jag logiskt nog till Kersti och fragade hur vi skulle losa det med mitt skitiga golv. Kersti gick med mig och sa at staderskan att stada mitt golv. Da borjar hon skrika och grata och sa pa amarinja till Kersti att jag alltid gar till henne och skvallrar. Da blev jag skitarg over att  hon stod och ljog, sa jag skrek det at henne. Sen pratade hon inte med mig pa en vecka, men hon pratade desto mer om mig bakom min rygg.       
   Men, for att komma till det chockerande, igar morse, tror ni inte att den 45-50ariga kvinnan knackar pa min dorr och kastar sig om halsen pa mig nar jag oppnar. Hon grat och pussade pa mig och jag vet inte vad jag ska tro. Nu har hon varit overtrevlig sen dess. Det ar ju skont att vi ar vanner igen, men det hela var valdigt konstigt. Ibland kanner jag det som att etiopier aldrig blir vuxna pa riktigt. Ganska generaliserande, men anda.