Usch jag tycker det är så obekvämt när det kommer besökare till skolan. Ibland är det sponsorer och andra viktiga personer för organisationen men åh det blir så konstigt. Det var ett rätt så stort amerikanskt gäng här för någon vecka sedan och de gick in i matrummet när barnen åt. De ställde sig längst fram i rummet och bara tittade på barnen med stora sorgsna ögon, några av dem grät. Ärligt! Det var liksom ingen kommunikation med barnen utan bara ett väldigt distanserat betraktande. Det är ju människor, inte djur på zoo! Barnen blev inte lite konfunderade. Där satt de precis som vanligt, fyra på varje bänk, och åt, när det klampar in massa utlänningar och ska gråta åt dem. Nej usch jag blir illa berörd. Ah jag är så glad att jag är frisk från amöban som plågade mig en månad! Jag orkar så mycket mer. Idag fick jag en idé som förvånansvärt nog kunde genomföras direkt. Jag ha ska ha smågrupper tre gånger i veckan! Det kommer bli hur bra som helst. Det ska bli så skönt att kunna se barnen var för sig och inte bara som en alldeles för stor grupp på 45 barn. Jag tänker mig typ sju barn åt gången och vi ska bara leka, prata, ta det lugnt, bygga pussel, måla vattenfärg, såna saker man inte kan göra i en grupp på 45 men som barn uppskattar helt enkelt. Det känns så bra! Det innebar tre lektioner extra i veckan, men det blir bara kul. Idag är det fredag, helt underbart. Jag älskar mitt jobb, men helg är en bra grej. Ikväll är första salsalektionen i fortsättningsgruppen, wish me luck! Ah salsa är så kul! Svinkul faktiskt.