Imorgon börjar allvaret! Eller nästan, då har vi första lärarmötet, skolan börjar 15e. Det blir nice. Hittills har vi bara åkt runt och sett ställen där WSG har projekt, jobbat en dag i gatuköket och pluggat amarinja. Gatuköket var förresten en sjukt stark upplevelse. 700 hemlösa får man där varje dag. Folk i alla åldrar kommer dit, många handikappade, många gamla. Tjena vad man var slut efteråt, både fysiskt och psykiskt. Man vill inte se så där mycket elände på en gång. Åh vad vriden världen är. Det är ju inte som att det inte finns resurser till mat och hem till de här människorna men ändå så är deras situation på något sätt hopplös. Det ger hopp i alla fall att se alla lyckade projekt som WSG har, och det känns jättekul att få hjälpa till och lära sig av dem. Det är helt fantastiska människor som driver organisationen. Vilka eldsjälar! Amarinja är ju inte helt lätt att lära sig, men det är askul att använda det lilla man kan. Jag är i mitt esse när jag prutar skulle jag vilja säga.